september 2010
m ti o to f l s
« Jul    
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
27282930  
Murakami

Läser just nu

Senaste kommentarerna

Litteratur (http://www NULL.toppblogg NULL.se/?category=13) Blogg listad på Bloggtoppen.se (http://www NULL.bloggtoppen NULL.se/)
(http://www NULL.bloggportalen NULL.se) Litteratur bloggar (http://www NULL.topblogarea NULL.se/litteratur/)
Blogglista.se (http://www NULL.blogglista NULL.se) Bloggparaden (http://www NULL.bloggparaden NULL.se/index NULL.php?a=in&u=LucyHoneychurch)
Bokbloggar.nu (http://www NULL.bokbloggar NULL.nu) Litteratur (http://www NULL.blogtoplist NULL.se/litteratur/)

Ett urval från mina Paris Hilton-fynd

Ett litet urval av bokfynden:

Hugo och Josefin (http://sv NULL.wikipedia NULL.org/wiki/Hugo_och_Josefin) av Maria Gripe. Nostalgitripp. Den här läste jag som barn och omslaget är exakt detsamma som när jag läste den. Boken är tryckt 1969. Oj, en liten dyrgrip i mina ögon.

Baskervilles hund (http://www NULL.boksidan NULL.net/bok NULL.asp?bokid=1859) av Sir Arthur Conan Doyle. En av de första läsminnena. Den dimmiga kusliga heden, en svart jättehund och mord. Mums.

Agnes Cecilia (http://sv NULL.wikipedia NULL.org/wiki/Agnes_Cecilia_%E2%80%93_en_s%C3%A4llsam_historia) av Maria Gripe. En underbar författare som förgyllde många kvällar under min barndom. Lite spökerier finns här och det passade perfekt eftersom jag läste Nattfåk av Johan Theorin när den kom till min ägo.

Tre böcker om lånarna (http://en NULL.wikipedia NULL.org/wiki/The_Borrowers), ett pyttefolk, som Mary Norton har skrivit. Lånarna i luften, Lånarna i det gröna och Pojken och lånarna.

Efterskal (http://www NULL.boksidan NULL.net/bok NULL.asp?bokid=4937)v (http://www NULL.boksidan NULL.net/bok NULL.asp?bokid=4937) av Arne Dahl. Jag kom på att jag hade aldrig läst något av den mannen och blev nyfiken efter att ha läst SvDs kultursida där Jan Arnold, alias Arne Dahl, beskriver hur det kom sig att han började skriva deckare. En liten svensk krona för att läsa en oprövad författare går ju an. Här (http://www NULL.sydsvenskan NULL.se/kultur-och-nojen/article1170610/Startskott-for-stormaktstiden NULL.html) kan du läsa artikeln som jag fick tipset om på Annikas litteratur- och kulturblogg (http://alkb NULL.se/).

Montalbanos nyå (http://www NULL.dast NULL.nu/recension/montalbanos-nyar)r av Andrea Camilleri. Omväxling förnöjer. Även om jag är en sucker för engelska deckare så skadar det inte att vänja ögonen med deckare från andra hörn av världen. Det här är en novellsamling. Nyår? Tja, jag har totalt köpt 100 nya böcker, dvs. biblioteksreaböcker, i år så jag lär inte hinna läsa den förrän till nyåret… Nästa projekt för Maken är att göra bokhyllor så att alla mina pappersälsklingar får en värdig plats.

Om kärlek och andra demone (http://yasylum NULL.se/?p=1739)r av min latinamerikanske favoritförfattare: Gabriel García Márquez. När jag får tillfälle köper jag gärna på mig hans böcker. Så den blir fin i min blygsamma samling.

Aura (http://en NULL.wikipedia NULL.org/wiki/Aura_(Fuentes)) av Carlos Fuentes. Jag har läst lite av hans poesi och tyckte om en del dikter, men har inte läst något annat. Nu får jag provläsa en kort roman om sammansmältningen av dröm och verklighet, längtan efter kärlek och odödlighet, samt myten om den eviga ungdomen. Ja, så står det på baksidan och det låter väl som något att sätta tänder i när man tröttnat på lycka, sol och semester?

En perfekt spio (http://en NULL.wikipedia NULL.org/wiki/A_Perfect_Spy)n (http://en NULL.wikipedia NULL.org/wiki/A_Perfect_Spy) av John le Carré. Håhåjaja. Det här var Boken som väckte min kärlek till engelskan. Faktiskt så var det här den började växa fram. Jag gick KomVux för att läsa in ett nytt gymnasiebetyg för många år sedan och på engelskan skulle vi läsa en valfri bok och skriva en recension. Uppväxt som jag var med Dennis Gotobed, (finns det någon som minns den mannen på de inlästa banden som snurrade på en gammal rullbandspelare?), så kom jag att innerligt avsky allt vad språk hette och tanken på att läsa en bok på engelska återuppväckte rysliga minnen av engelsklektionerna från skoltiden. Vad göra? Jag gick runt på bokhandeln och köpte en pocketbok som kanske skulle vara uthärdlig: A Perfect Spy av någon snubbe som hette John le Carré. Handlingen verkade spännande, men oj vad den var tjock! Som tur var så fanns den även på svenska, så jag lånade det exemplaret ifall jag inte skulle klara av att läsa den på engelska. Smart tänkt.  Men något hände med mig. När jag började läsa boken så kändes det underligt. Det var så… bra? Engelskan var rentav – vacker? Vad var detta? När jag läste A Perfect Spy så fick jag en aha-upplevelse: man kan skriva på olika sätt och nivåer på engelska och hittills hade jag läst den sämre varianten, (lärarnas val). Hur det gick? Jag hann inte läsa ut den i tid så jag läste den på svenska och skrev recensionen klar. Men jag läste ut den även om det tog lång tid och jag njöt av varje sida. Det var värt mödan att kämpa sig igenom den. John le Carré – tack.

En studie i sällsamheter av Allen Kurzweil (http://www NULL.allenkurzweil NULL.net/). Så här står det på baksidan: Året är 1983 i Paris. På en auktion säljs ett kuriosaskrin. Innehållet är föga uppseendeväckande, men episoden bildar upptakten till en av de senaste årens märkligaste och mest uppmärksammade romaner. I En studie i sällsamheter återskapar Allen Kurzweil 1700-talets Europa, framför allt Paris. Här lever, andas och tänker upplysningstidens paradoxalt irrationella människor fascinerade av naturvetenskapen – framför allt mekanikens under. I centrum står Claude Page, en genial instrumentmakare som slutligen konstruerar sitt livs uppfinning, vilken också blir hans fall.
The San Fransciso Chronicle skriver: ”Liksom John Fowles levandegjorde 1800-talet i Den franske löjtantens kvinna, och Umberto Evo 1300-talet med Rosens namn låter nu debutanten Allen Kurzweil 1700-talet bli levande för oss.”
Jag tyckte om både Ecos och Fowles böcker, varvid den här boken kan vara något att läsa.

En bok av den nyligen avlidne Robert B. Parker blev det också: Pasttime. Jag gillar hårdkokta deckare där dialogerna är knivskarpa och fyndiga. Crime noir är aldrig fel.

Dangerous Love av Ben Okri (http://en NULL.wikipedia NULL.org/wiki/Ben_Okri). Har hört talas om honom, men inte läst något. Nu är det dags.

Och så en munk som skriver gudomligt om lärda ting: Anders Piltz (http://sv NULL.wikipedia NULL.org/wiki/Anders_Piltz) bok om den europeiska traditionens syn på Människan, vem hon är, vad hon kan och bör göra, hennes plats i universum. Boken heter Mellan ängel och best. Boken ger bakgrunden till begreppet person. Varje människa har en tragisk frihet till kärlek och hat, med okränkbar värdighet trots sin obegripliga kapacitet till ondska. Man måste inte vara troende eller katolik för att uppskatta Anders Piltz kunskaper.

Jag säger bara: wow!

Wow 1: Maken har samvetsgrant slitit till sena natten med bloggen och nu är den klar! Jag tycker den blev jättefin. Maken är bäst. Så är det.

Wow 2: Vi for till stadens bibliotek och si där var det rea på utgallrade böcker: 1 kr/boken. Jag sprang till de hägrande bokborden och hörde familjen ropa på långt håll, men det brydde jag mig inte om. Det fanns ju böcker som väntade. När vi lade ned böckerna i korgarna så hade jag en känsla av att det skulle bli jättedyrt och så gick jag en runda till för att se om det var någon titel som jag absolut inte behövde. Men när vi räknade ihop böckerna så slutade summan för 3 överfulla korgar på rimliga 53 kronor! 53 böcker. 53 kronor. Otroligt! Jag tänkte att det måste vara så här att vara Paris Hilton. Så rik att man kan köpa vad helst man vill ha utan att det märks i kassan, knappt.

Dubbelwow, semester, sol och massor av härliga böcker! Livet leker!

Bevare mig för små små ord

Urk! Jag läser ju som sagt McCullers The Heart is a Lonely Hunter och boken är tryckt 1941. Typsnittet är så litet att jag knappt kan läsa texten! Jag börjar snegla på sonens lilla förstoringsglas som han studerar insekter och växter med. Synd bara att det är så futtigt att läsa med. Boken är helt klart läsvärd, så det känns bara surt att miniminibokstäverna ska försvåra upplevelsen. Jag ska förstås skriva en regelrätt recension när jag läst klart, men jag måste bara få säga att jag är både imponerad och avundsjuk på att någon som är 23 år gammal skriver så här! Vad synd att den inte är översatt. Den dammiga och brännheta Södern matchar värmeböljan vid Norrlandskusten som råder just nu. (Omslaget på boken är snyggt med författaren som intar en passande allvarlig och alienerad min.) Lite googling ger vid handen att hon skrev fler böcker och pjäser. Ett författarskap att upptäcka! Jag undrar varför hon inte läses jämsides med Hemingway? Hon är i samma division, s a s. Nåväl, jag fortsätter kampen med småorden och kommer med en recension senare. Det är skönt att vila ögonmusklerna med Först när givaren är död

Asch, glöm vad jag sade nyss!

Så här går det när man tror sig veta var man står i bokläsande och bloggande! Ena stunden övertygad om att ”nja, inget bloggande i dag heller” till att i nästa stund tänka att det vore nog inte så dumt att skriva några rader som ramlar ned ur hjärnans vinklar och vrår! Till saken. I måndags var jag på biblioteket för att beställa hem Angela Carters kompletta novellsamling ”Burning your boats (http://en NULL.wikipedia NULL.org/wiki/Burning_Your_Boats)”. Detta i undersökande syfte; om den faller mig på läppen så kommer jag att beställa hem den från en nätbokhandel. Mrs Carter verkar  nämligen väldigt spännande. Så där härligt uppkäftigt superintelligent med en självironisk blinkning åt läsaren och kritikerkåren. När den trevliga bibliotekarien läser från min lapp så skriver hon i söklistan ”Burning your goats”. Jag var bara tvungen att skratta och sade att det var i och för sig en titel som Angela Carter säkert skulle ha uppskattat, men att det skulle vara ”boats”… Är det tecken på boknörderi att tycka denna lilla händelse var så rolig? Ja, jag vet. Jag måste jobba på min handstil. Jag ska skriva 100 gånger Burning your boats i kväll. (Och nej, att i verkligheten bränna djur är inte roligt – jag tänkte mig att en get kan stå för många saker i mrs Carters fantasi.)

När två blir en

Jag vet inte om det fortfarande finns kvar någon läsare av bloggen, men i alla fall så vill jag bara tala om att jag kommer att slå ihop två bloggar till en. ”Ett rum med utsikt (http://ettrummedutsikt NULL.se)”, och ”Helter Skelter” blir: ”Ett rum med utsikt”.

Under juli läser jag och samlar på mig material för att blogga om bokliga godbitar. I augusti kommer jag att börja skriva här igen. Just nu är det läsning på stranden, vattenkrig med barnen och grillat som gäller. Ha en riktigt härlig sommar!

I’ll be back.

En dag som uppmärksammar boken

När jag strosar runt i vardagsrummet, vars fönster behöver putsas, och låter ögonen glida över böckerna som trängs i bokhyllorna – ja, då tänker jag ibland på hur härligt det är att vara född i denna tid när en bok är överkomlig. Till och med så överkomlig att jag för en ringa kostnad kan trycka mina egna texter. Om jag hade varit född på 1200-talet, och kvinna, hade min enda chans att läsa varit att bli nunna och de böcker jag skulle läsa vore Bibeln och religiösa skrifter, kanske någon antik filosofs tankar, och på latin. Även sedan boktryckarkonsten kom under 1500-talet, (tror jag), så var utgivningen av böcker liten och själva utövandet av läsandet ansågs som suspekt. Att läsa innebar att man avskilde sig från gruppen och det var både onyttigt och hotande. Ja, nog är vi lyckligt lottade. Fortfarande finns områden där en bok är sällsynt och för vilken man kan få lida svårt för att man äger. Jag firade Världsbokdagen i förväg, eftersom min vän skulle resa bort idag. Under en lunch med andra vänner gav vi henne en bok om hur man finner sin mening med livet med Dante Alighieris Den gudomliga komedin. Boken heter I Dantes spår (http://www NULL.bokus NULL.com/b/9789177386728 NULL.html?pt=search_result&search_term=i%20dantes%20sp%E5r) av Bonny G Shaub och Richard Scahub.

Jag är en klik

Dolly;det läsande fåret (http://lasandefaret NULL.wordpress NULL.com/2010/03/20/nyfiken-pa-sekwa/)tipsar om att man kan prenumerera på förlaget SEKWAS (http://sekwa NULL.se/) utgivning.  Deras böcker har varit mycket intressanta så nu är hör jag till klik (http://sekwa NULL.se/klik NULL.html), den grupp läsintresserade som får ett email några veckor före utgivningen av nästa bok. Om jag vill ha boken gör jag ingenting. Om jag inte vill ha boken mejlar jag tillbaka och tackar nej. Inget köptvång och boken kommer till min postlåda samtidigt som recensenterna erhåller ett exemplar. Finemang. Tack Dolly för tipset! Som hängiven läsare har jag känt att mängden engelskspråkig litteratur har tagit överhanden, delvis för att jag tycker om att läsa på det språket, delvis för att jag ofta irriterat mig på taffliga översättningar – att då få tillfälle att läsa väl översatt god fransk litteratur är aldrig fel. Elisabeth Grate Förlag (http://elisabethgrate NULL.se/) har också en intressant utgivning av franskspråkig litteratur. Båda förlagens bokutgivning rekommenderas.

Murakamiförtrollning

Efter att ha läst två romaner i följd av Haruki Murakami kan jag inte komma loss ur den förtrolling som hans musikaliska prosa har lagt över mig. Det går inte att läsa A S Byatts kliniska och svala ord när min läsliga ande håller den sovande Eri sällskap, följer Mari i Tokyonatten och undrar tillsammans med K vad som egentligen hände med Sumire och Myu. Det går inte. Så därför går jag av den stig som jag först utstakat åt mig för att åter sugas in i Murakamis universum. Min nästa bok blir Kafka på stranden (http://www NULL.bokus NULL.com/b/9789113028354 NULL.html?pt=search_result&search_term=kafka%20p%E5%20stranden). När mörkret har fallit i kväll reser jag. Hopplöst förälskad.

Ser till min glädje att ViLäser har ett reportage om honom i nästa nummer. Låt tiden gå riktigt fort.

En verklig surrealism

Verkligheten överträffar dikten. En kliché. Javisst, men klichéer har ett korn av sanning. Sålunda läser jag i en aftontidning om att det regnar fisk över en stad som ligger långt långt bort från havet och minns att en bokbloggare skrev en recension om Haruki Murakamis bok ”Kafka på stranden”, där det regnar fisk. I boken en surrealistisk företeelse och i verkligheten – verkligt. Jag log när jag läste om fiskregnet över den australiska staden och tänkte på om Murakami själv någonsin fick läsa om händelsen. Böjd över datorn och smuttande på grönt té. En kliché även det kanhända? Jag tror att japaner dricker mängder av grönt te, men säkerligen sörplar lika många på kaffe eller svart te. Måhända är det i den retfulla frågan: Tänk om? som lockelsen ligger när man leker med verklighetens gränser. Dels att anta något, vad som helst, som kan hända, dels att bokstavligen tänka om, tänka annorlunda. Den kittlande ovissheten är något annat än magisk realism. När magisk realism träder in på arenan har den en självklar plats. Det tar plats och följer med i berättelsen. Surrealism ställer saker på sin spets och utmanar.

Det är fredag och i kväll, när lugnet har smugit sig in i min familjs sinnen, tar jag fram Haruki Murakamis bok After Dark. Min mellanbok är en engelsk deckare, Reginald Hills Mysteriespel.

Kärlekens lägen

Love is anterior to life,
Posterior to death,
Initial to creation, and
The exponent to breath.

Emily Dickinson. Complete Poems. 1924. Part Three: Love.

Sida 1 av 41234